lördag 30 april 2011

Thor - The mighty god of fuck all


Inte många hade räknat med att Thor skulle vara bra. Kanske okej som biounderhållning, men inte genuint bra. Sedan började recensionerna trilla in och de var överväldigande positiva. Kan det vara så att jag varit fördomsfull och dömt ut filmen alldeles för tidigt? Näe, så är inte fallet. Om jag ska vara helt ärlig vet jag inte vad det är för film som visats i dom andra länderna, för det kan omöjligt vara samma film. I så fall är jag rädd att massan av världens samlade idioti slutligen fått eget liv och att vi står på randen till jordens undergång.

Detta hade kunnat undvikas om vi bara tittat mer på Bergmans filmer

Men nu ska vi inte bli alltför apokalyptiska, jag har en film att recensera. Thor visades dessvärre endast i 3D, och då Thor  är en sån film som konverterats till 3D så, till ingens förvåning, blev det ganska dåligt. Filmen var mörk redan från början och att då får se den igenom ett par solglasögon gör den inga tjänster. Att jag sedan också fick ett par skitiga glasögon gjorde endast bioupplevelsen änn mer fulländad.

Thor börjar med att visa när Thor (Chris Hemsworth) kommer till jorden och blir påkörd av filmens romantiska intresse, Jane (Natalie Portman), och hennes kollegor, Erik Selvig (Stellan Skarsgård), som passande nog är norrman, och Darcy (Kat Dennings). Sedan klipps det Asgård, där vi får se hur det gick till när Thor förvisades till jorden. Thor ska krönas till konung av Asgård, när ceremonin avbryts av ett par frostjättar försöker stjäla en ismaskin - en kraftfull ismaskin, förvisso, men en ismaskin nonetheless - och detta förgrymmar Thor, å det grövsta. Emot hans fader Odens (Anthony Hopkins) order, tar Thor sina kamrater och bror, Loke (Tom Hiddleston), för att kicka lite frostjätterumpa. Här bjuds publiken på sin första actionsekvens. Jag råder er att ta till vara på den, för att de kommer att bli få till antalet. Vi får tydligt se hur kraftfulll Thor är när han få leka med sin hammare, Mjölner. Det är kul att se att något så lätt kan vara så farligt. Jag vet att Thor ska vara stark och så vidare, men det hade varit skönt att se att det fanns nån tyngd i hammaren. Han svänger med den som om den vore av plast (vilket den också ser att vara gjord av) och använder den som frisbee(!). Den kan också göra så att Thor flyger. 

Vi dödliga får nöja oss med våra jetpacks

Thors lilla krigsstråt går åt skogen och han blir förvisad. Han blir fråntagen sina krafter och förmåga att använda Mjölner. Oden bestämmer sig också för att gömma Mjölner. På jorden. Cirka 1 km ifrån där Thor landade. Nu är jag ingen allvetande gud, men har man hela kosmos att välja på, kan jag tycka att det är smått otaktiskt att gömma den på gångavstånd ifrån den förvisade. Hursomhelst, Thor börjar umgås med Jane & CO, vilket leder till hysteriskt roliga kulturkrockar (Thor går till en djuraffär för att köpa ett riddjur. Oh, priceless). Detta pågår under ungefär en timme. En väldigt lång timme. Jag begär inte mycket av manusdelen på sådana här filmer. Allt jag vill är det ska vara underhållande. Jag är inte intresserad av romansen mellan Thor och Jane. Dels delar Portman och Hemsworth ingen som helst kemi och dels är romansen väldigt otrolig.  Enligt logikens alla lagar borde Jane förkasta Thor som en galning, men på grund av att han är snygg och charmig, låter hon det bero.

Hade Thor sett ut så här, hade vi fått en helt annorlunda utgång på filmen.

Filmen lyckas också med att få skurken att verka mycket mer sympatiskt än hjälten. Thor går egentligen bara omkring och är grinig. Han agerar endast efter sina egna egoistiska och våldsamma impulser. Varför Oden valde honom till efterträdare förstår jag inte. Däremot kan jag förstå Loke. Han visar upp en oerhört större intelligens och ledarstyrka än Thor. Trots det har han blivit försmådd hela sitt liv. Alltid åsidosatt, ljugen för. Loke, till skillnad från andra skurkar, strävar inte efter makt, eller ens hämnd. Allt han vill är att hans far ska älska och vara stolt över honom. Visst, försöker han döda Thor och ta makten, men inget av dom sakerna var någonsin huvudsaken. Det var endast strävan efter uppskattning. Detta hade man kunnat utveckla, men i stället väljer filmmakarna att gå den lätta vägen, dvs popkulturella referenser (haha, Thor vet ju inte vad Facebook är, freakin' hilarious). 

Efter en timmes gulli-gullanden är det så dags för finalen. Jag tänker inte avslöja hur det slutar (om du inte är lobotomerad bör du kunna räkna ut det), men det hela är ett väldigt antiklimax. Thor är egentligen bara till för att visa upp karaktären Thor innan The Avengers (ett team av superhjältar med Thor, Hulken, Captain America, Iron Man osv) går upp på bio. Därför är Thor proppfull med referenser till denna kommande film. Hade det kanske inte varit billigare att bara göra en vanlig reklamfilm i stället? Två timmar är lite väl långt för att sälja in en karaktär.

Än så länge har biosommaren fått en knackig start. Sucker Punch, Battle LA, Scre4m och Thor har samtliga misslyckats på fylla upp förväntningarna, och jag är dessvärre rädd att den här trenden kommer hålla i sig. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar